När man skiljer sig och det finns barn med i bilden blir vårdnaden om barnen automatiskt gemensam, precis som den varit tidigare. Man är tillsammans ansvariga för och skyldiga att ta beslut som är av ingripande betydelse för barnet och ansvara för dess uppfostran och välmående.
Om föräldrarna av någon anledning inte längre vill att vårdnaden ska vara gemensam kan man ansöka om ensam vårdnad. Detta är kan vara ett gemensamt beslut som tas i och med skilsmässan eller efteråt, till exempel om någon av föräldrarna flyttar långt bort. Det kan också vara en av föräldrarna som önskar ensam vårdnad på olika grunder. Hur man ansöker om ensam vårdnad är lite olika, beroende på vilken av ovanstående situationer det gäller.
Blankett vid skilsmässa
När man skiljer sig ska man fylla i en skilsmässoansökan till tingsrätten, blanketten Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad (DV 163). Här fyller man i uppgifter om sig själva men även om eventuella barn. Man fyller också i om man vill att vårdnaden om barnen ska vara något annat än gemensam, till exempel om man vill att vårdnaden om alla barn ska tillfalla den ena föräldern, eller om man vill ha så kallad delad vårdnad, vilket innebär att en av föräldrarna har ensam vårdnad om ett eller flera barn, och den andra ensam vårdnad om övriga barn.
Är man överens om att skiljas men inte om vårdnaden får man vänta med att ta upp den frågan till ett senare tillfälle, och vårdnaden förblir gemensam.
Ensam vårdnad i ett senare skede
Ibland kan föräldrar komma överens om ändringar i vårdnaden i efterhand. Anledningen kan till exempel vara att någon av föräldrarna ska flytta och det inte anses praktiskt att ta alla beslut gemensamt. Om föräldrarna i ett senare skede vill göra ändringar i vårdnaden om barnet kan de vända sig till socialtjänstens familjerättsenhet i kommunen och få hjälp att skriva ett nytt avtal gällande vårdnaden. Man kan även vända sig till en advokat och få hjälp med att skriva en juridiskt godkänd överenskommelse.
Om man inte är överens
Om man är oense om vårdnaden om barnet bör man vända sig till familjerätten för att få hjälp med samarbetssamtal. Under samarbetssamtalen försöker familjerättssekreteraren medla mellan föräldrarna och hjälpa dem att komma överens. Om det inte går att få till stånd en överenskommelse och den ena föräldern fortsätter att yrka på ensam vårdnad om barnet, ska den föräldern skicka in en stämningsansökan mot den andra föräldern till tingsrätten. I stämningsansökan redogör man för vilka grunder man har till att vilja frånta den andra föräldern vårdnaden om barnen.
När man skickar in en stämningsansökan till tingsrätten påbörjar man en juridisk process, en så kallad vårdnadstvist, som kan ta lång tid och vara uppslitande för alla inblandade. Det är därför viktigt att det sker på goda grunder, samt att man har ett juridiskt ombud vid sin sida, som kan familjerätt och har erfarenhet av vårdnadstvister. Att företrädas av ett juridiskt ombud är av yttersta vikt för att kunna framställa sin sak på ett bra sätt inför rätten.
Om man är osäker på sina utsikter att få rätt i en vårdnadstvist är det alltid bäst att börja med att ta kontakt med en advokat som kan göra sig en samlad bedömning av situationen. Att ge sig in i en vårdnadstvist som man inte bedöms komma segrande ur är inte att rekommendera, då det kan sluta med att man själv blir av med vårdnaden.
Andra inlägg
- Ensam vårdnad vid otrohet
- Förhandlingar med stängda dörrar
- Dela på syskon vid vårdnadstvist?
- Vårdnadstvist och medborgarskap
- Vårdnadsutredning
- Retroaktivt underhållsbidrag
- Underhållsbidrag | Hur mycket, hur ofta?
- Vad gäller om man inte kan bo varannan vecka?
- Stor ökning av samtal till BRIS under julhelgen
- Varannan vecka | Gemensam vårdnad