Vårdnadstvist

Ditt ombud inom familjerätt | 08-673 51 80

Vårdnadstvist och medborgarskap

Vad innebär dubbelt medborgarskap? Vad får man göra och inte göra som föräldrar om man har gemensam vårdnad? Vad händer om ett barn med dubbelt medborgarskap förs till den ena förälderns hemland? Det är några av frågorna vi tänkte titta på i den här artikeln.

Lite om vårdnad om barn

Vårdnad om barn innebär att man har ansvaret för barnets uppfostran och rätt till en trygg uppväxt. När man har vårdnaden om ett barn har man rätt att ta ingripande beslut som rör barnet, exempelvis boendeort och skola. Svensk lagstiftning säger att det bästa för barnet är att föräldrarna har gemensam vårdnad, dvs att de samarbetar kring viktiga beslut som rör barnet. Har föräldrarna gemensam vårdnad måste de vara överens, den ena föräldern kan inte ta ingripande beslut utan den andras medgivande.

Vårdnadstvist

En vårdnadstvist uppkommer när en av föräldrarna vill ändra vårdnaden från gemensam till att ha ensam vårdnad om barnet. I Sverige krävs synnerligen goda skäl för att få ensam vårdnad, till exempel att den andra föräldern är våldsam, missbrukar eller har psykiska problem.

Dubbelt medborgarskap

I Sverige gäller att ett barn med där minst en av föräldrarna är svensk automatiskt blir svensk medborgare. Detta gäller både i Sverige och utomlands. Många länder har liknande lagstiftning, vilket innebär att ett barn som föds i Sverige med en utländsk och en svensk förälder får dubbelt medborgarskap.

Att ha dubbelt medborgarskap har sina fördelar, som att man lättare kan bo och arbeta i båda länderna, dra nytta av sociala förmåner och så vidare. Men det har också sina nackdelar. För det första kanske ens svenska medborgarskap inte erkänns enligt det andra landets lagstiftning, vilket innebär att svenska myndigheter inte ges rätt att hjälpa dig om du hamnar i problem utomlands. Du kan även bli inkallad till militärtjänstgöring om du besöker ditt andra hemland, och hamna i fängelse om du vägrar.

Slutligen kan ett barn med dubbelt medborgarskap föras bort till det andra landet utan att svenska myndigheter har möjlighet att ingripa, eftersom barnets svenska medborgarskap inte är giltigt i det andra landet.

Om ett barn förs utomlands

När föräldrar har gemensam vårdnad måste de som vi nämnde tidigare vara överens om ingripande beslut. Barnets boendeort är ett sådant ingripande beslut. En förälder kan således inte flytta till en annan ort utan den andra förälderns medgivande, och således inte heller flytta utomlands. 

Vanligtvis räknas en kort semesterresa inte som ett ingripande beslut, men bör ändå inte genomföras utan den andra förälderns medgivande. Däremot kan en längre resa till förälderns hemland kanske presenteras som en semesterresa men ändå nog ses som ett ingripande beslut. Det finns ingen tydlig tidsperiod angiven för var gränsen går mellan en kortare och längre resa Vill man som utländsk förälder hälsa på i det gamla hemlandet bör man alltid ha den andra förälderns medgivande.

En förälder som har ensam vårdnad har dock rätten att resa vart hen vill med barnet, och även att flytta utomlands. Dock måste umgängesrätten respekteras. Umgängesrätten är också en del av svensk lag och innebär att ett barn har rätt till regelbundet umgänge med båda föräldrarna. Den förälder som inte respekterar umgängesrätten gör sig skyldig till umgängessabotage och kan förlora vårdnaden om barnet. 

Om en förälder, som har gemensam vårdnad, för sitt barn utomlands i avsikt att bo där utan den andra förälderns medgivande begår man en brottslig handling, grov egenmäktighet med barn. Den andra föräldern kan polisanmäla, men det bästa och snabbaste sättet att få barnet återbördat till Sverige är att åberopa Haagkonventionen.

Haagkonventionen

Haagkonventionen från 1980 syftar till att göra det lättare att återföra barn, som olovligen har förts till ett annat land, tillbaka till ursprungslandet. Konventionen ska skydda barns rättigheter och hindra att det tar skada till följd av den ofta traumatiska upplevelse det kan vara att ryckas upp från sitt hemland.

De länder som skrivit på konventionen, för närvarande 81 stater, förbinder sig att upprätta samarbete med de andra staterna och att prioritera fall där barn förts bort. I Sverige är Utrikesdepartementet centralorgan för Haagkonventionen och det är dit man ska vända sig om ens barn blivit bortfört.

I många länder, framför allt i Europa, fungerar Haagkonventionen mycket bra, och de flesta länder beslutar att barnet ska återföras till hemlandet. I vissa länder fungerar det sämre, man skyddar de egna medborgarnas rättigheter och barnets medborgarskap i landet. Om det har tagit för lång tid med anmälan och barnet hunnit vistas i det nya landet en längre tid, kan det också åberopas som skäl för att barnet inte ska återföras.

Speciellt svårt blir det om barnet förts till ett land som inte skrivit på Haagkonventionen. Då gäller det att i första hand vädja till den andra föräldern och försöka få till stånd en lösning. Man kan också kontakta myndigheterna i landet och försöka få hjälp. Hjälper inte det får man vända sig till UD och försöka få hjälp med att ta upp fallet i det andra landets domstol, vilket kan bli mycket dyrt.

Juridisk hjälp och rådgivning

Har du hamnat i en situation där ditt barn förts bort ska du också alltid vända dig till en erfaren jurist som kan hjälpa dig med hur du ska gå vidare.

Vi på Salmi & Partners har stor erfarenhet av familjerätt och hjälper dig om du har hamnat i en vårdnadstvist eller om ditt barn olovligen förts bort. Du är alltid välkommen att ringa oss med dina frågor eller besöka oss för att se hur vi kan hjälpa dig.

Vi är specialiserade på tvistemål och har lång erfarenhet av vårdnadsärenden.

 

4 dec 2017